Begreppsverkstad för konsten

vill granska konstens förutsättningar och villkor i dagens samhälle. Det är ett digert arbete att skrapa fram relevant information och se vad som verkligen är på gång. Täckande lager av oåtkomlighet, varumärkes-strategier, stylat språkbruk och kulissartade hemsidor har snabbt blivit standard för hur både privata och offentliga verksamheter presenterar sig.

Begreppsverkstan är en liten redaktion. Vi behöver bidrag av många röster som formulerar erfarenheter inifrån konstens produktiva verklighet. Vi vill att de erfarenheterna ska vara med och påverka samhällsutvecklingen.

 

 

Makten vill alltid oskadliggöra konsten och använda den som ett instrument för sina egna syften. I totalitära länder hamnar konstnärer som utmanar makten i fängelse, som Pussy Riots i Ryssland, eller tvingas i exil som grundarna av Belarus Free Theatre, Natalia Koliada & Nikolaj Chalezin. Vi här i Sverige, har att uppmärksamma hur makten hanterar konst och konstnärer i ett icke-totalitärt system. På senare tid har både folkvalda politiker och företrädare för näringslivet attackerat konstnärlig yrkesverksamhet (t ex Göran Hägglund (kd) och Stefan Fölster (Svenskt Näringsliv)) på ett sätt som antingen avslöjar stor avoghet eller stor okunnighet. Okunnighet som sådan är inte ett problem. Men när okunnigheten är så stor att man inte inser att man är okunnig, då blir det problematiskt. Särskilt om den kommer till uttryck från samhällieliga maktpositioner.

bild: Nina Bondeson